Kotor & Shkoder

Upp ur svettrummet å ner till stranden för ett dopp, sedan duscha, checka ut och käka lite frukost på en strandbar.

Vi ville väldigt gärna komma till Tirana i Albanien men hade ingen aning om hur man bäst kom dit. Vi tog oss till busstatationen och frågade i luckan, bäst var att ta bussen till staden Ulcinj, och därifrån ta sig vidare till staden Shkoder i norra Albanien, och därifrån i sin tur ta sig till Tirana. Vi hade svårt att bedömma hur långt vi skulle hinna idag, bussen till Ulcinj gick ca 4.

Vi bestämde att vi skiter i att boka boende och ta det som det kommer.

3 timmar att bränna i Kotor innan bussen går. Jag klättrar själv upp till fortet, de andra kollade gamla stan. Fortet hade 1355 trappsteg och det var jobbigare än jag trodde att klättra upp i den 35 gradiga värmen men det gick bra. Upp och ner i raskt tempo och sedan möta upp de andra vid hostellet halv 3.

Bussen till Ulcinj var en lite sliten historia, men vi klarade oss bra. Tog dryga 2 timmar. När vi kom fram gick inga bussar. Vi träffade dock 2 turkar som oxå skulle till shkoder, så vi lyckades, på tyska, förhandla oss till ett totalpris på 50€, 30€ till gränsen och 20€ från gränsen till shkoder. Det visade sig dock att det var en jävla kö till gränsen, men det sket taxigubben totalt i och körde om hela skiten till mångas ilska, helt galet. Vi kommer fram till gränsen, hoppar ur, betalar honom och han visar 2 nya gubbar som ska köra oss. Vandrar över gränsen och blir uppdelade i 2 bilar som ska ha 10€ vardera. Turkarna får en å vi den andra. Det blir en bra deal för våran del och totalpriset för 1.5 timmar taxi blir 30€. Blir avsläppta vid ”busstationen”, därifrån letar vi upp ett hotell och snackar tyska igen, hotellet var fullt men det var en annan alban där som tydligen hade rum. Vi hänger med han och kollar och får 2 lägenheter för 40€. Helt ok, ut å käka på stan, ölen var asbilligt på restaurangen, ca 10 spänn. På baren lite dyrare, kanske för att killen där kände till hur mkt ungefär en svensk tjänade. Han pluggad i rom och var mkt pratglad, berättade att norra albanien var bäst och att ära spelade en stor roll i samhället, därför var alla vänliga och hjälpsamma, något som vi faktiskt märkt av direkt.

Han tyckte dock att vi skulle skita i Tirana som enligt honom inte var nåt att ha. Men vi måste se det ändå.

Väl i lägenheten märker vi att det är någon sorts insekt som bor inne i sängramen och som ljudligt verkar knapra i sig trät. Jag byter snabbt säng och somnar gött. Vaknade någon gång av böneutropen som verkar kunna ske lite när som helst.

Relaterade Bilder: